Planering av tidsanvändning

Läs hela artikeln nedan.

Planering är ett utmärkt verktyg för tidsplanering. Det handlar inte bara om att planera studier, utan också om att strukturera fritid, vila och pauser.

Genom att planera ser du till att ha tid både för studier och återhämtning. Det blir lättare att sätta gränser för din fritid och koppla bort från arbetsuppgifter när du har planerat dina uppgifter och vet hur mycket tid de kräver. En tydlig plan kan också göra det lättare att börja med en uppgift, eftersom du vet exakt vad du ska göra.

När du planerar en större uppgift, dela upp den i mindre steg:

• Vad ska du göra varje dag?
• I vilken ordning?
• När ska du arbeta?
• Vad kan hjälpa dig att genomföra uppgiften?
• När tar du pauser? (Tänk på att en paus vid datorn inte är uppfriskande om du arbetar vid datorn. En kort promenad, att titta ut genom fönstret eller att småprata med en vän är mer uppiggande.)
• Gör en steg-för-steg-lista som för dig närmare ditt mål. Använd din tidigare tidsregistrering för att skapa ett schema – då vet du hur lång tid uppgifter faktiskt tar (jämfört med tidsoptimism), och ditt schema blir mer realistiskt.

Ditt mål bör vara så specifikt och konkret som möjligt. Kontrollera att det är realistiskt och möjligt att uppnå inom den angivna tidsramen. Ett bredare mål som "att slutföra uppsatsen" kan brytas ner till en liten, konkret deluppgift för dagen, som "skriva 100 ord före kl. 15." Tänk på det som ett recept – innan maten är klar måste du genomföra flera små steg, som att sätta på ugnen och hacka ingredienser. Applicera samma metod på dina studier.

En detaljerad tidsplan är särskilt bra om du har svårt att hålla deadlines. Du kan också använda planeringsverktyg och appar (t.ex. Trello) för att underlätta tidsplaneringen.

Gå igenom din plan och fråga dig själv: Är den realistisk? Är den konkret nog och genomförbar?

Kom ihåg att planering bara är början. Var försiktig så att du inte fastnar i att bara planera – börja agera!

Följ upp din tidsplanering

• Fundera på om du har tagit på dig en lagom mängd uppgifter eller om du försöker göra för mycket på för kort tid.
• Om det är svårt att hålla dig till ditt schema, justera din plan och finjustera tidsplanen.

Planering är alltid osäker—det är en gissning om hur saker kan utvecklas. Under resans gång kan förändringar uppstå, beroende på exempelvis din aktuella energi eller yttre omständigheter. Det är naturligt att planer ändras, så det är bra att vara förberedd på det redan när du planerar.

Om du märker att du inte längre följer din plan, uppmärksamma det du redan har gjort och ge dig själv uppskattning för det. Gå sedan igenom din plan igen—skulle uppgifterna kunna delas upp i ännu mindre och mer konkreta steg?

Övningar

• Skapa ett eget schema där du balanserar studietid och fritid.
• Se till att avsätta tillräckligt med tid för återhämtning. Ju mer återhämtning som saknas, desto mer tid bör du avsätta för det.
• Planera en konkret dagsplan. Se till att du inte tar på dig för mycket på en gång. Du kan till exempel sätta upp ett eller två mål för dagen och utvärdera hur det känns.
• Testa att planera i slutet av din studietid vad du ska göra nästa dag, eller planera för en längre period i taget.
• Kom ihåg att ta tillräckliga pauser. Pomodoro-metoden kan vara ett bra hjälpmedel—du kan ställa in längden på arbetspassen och pauserna.
• Standardinställningen är 25 minuters arbete följt av 5 minuters paus, med en längre paus efter flera pass. Testa vad som passar dig bäst.
• Planera på veckobasis eller månadsbasis för att få en överblick av dina framsteg. Skriv ner vilka uppgifter som behöver vara klara under veckan eller månaden.