Varje högskolestuderandes program innehåller ett examensarbete. Gradu, kandidat- eller masteruppsats, diplomarbete, slutprov, exjobb… kärt barn har många namn. Examensarbetet genomförs i allmänhet i slutet av studierna, och därmed för många inleder en övergångsperiod från det välbekanta studentlivet ut i arbetslivet.
Nästan alla som utför examensarbetet känner i något skede osäkerhet och ångest gällande detta vetenskapliga alster, som ofta för många också är den första kontakten med vetenskaplig forskning.
När examensarbetet hakar upp sig
Examensarbetet anknyter ofta till frågor om inte bara utexaminering och övergången till arbetslivet, utan även om att bli självständig och den egna identiteten – vem är jag och vad håller jag på att bli? Studentens uppfattning om sig själv och sina färdigheter påverkar i hög utsträckning den upplevelse som studenten i fråga får av processen. Om arbetsprocessen med examensarbetet går trögt kan orsakerna till att det hakar upp sig vara redan för länge sedan anammade uppfattningar och föreställningar om sig själv. De är inte nödvändigtvis sanningsenliga, men kan ändå starkt påverka arbetet.
Nästan alla som utför examensarbetet känner i något skede osäkerhet och ångest i samband med arbetsprocessen.
Stanna upp och tänk på vad det egentligen är som försenar arbetet. När du identifierar hindret kan du också bli av med det. Enligt psykologen Tarja Jäntti ligger det ofta en känsla av otillräcklighet bakom fastnandet. Studenten kräver för mycket av sig själv och då känns allt man skriver fel, dumt eller otillräckligt. Självkritiken censurerar och omintetgör de egna idéerna och tankarna redan innan studenten ens själv blivit ordentligt medveten om dem.
Strävan efter fulländning tär på kreativiteten
Hur kan man då sänka orealistiskt höga krav på sig själv och stärka förtroendet för den egna förmågan? Stanna upp och tänk på vilka föreställningar eller tankemönster som ligger bakom självkritiken. Kraven och den egna förmågan bör i bästa fall vara i balans.
Till osäkerheten kan bidra insikten om att det inte heller inom vetenskapen finns ett enda rätt sätt att behandla en viss fråga. Tanken öppnar ett helt nytt perspektiv till vetenskapens och världens ofullständighet och till att det inte finns en auktoritet som kunde bekräfta att studentens lösningar är rätta. Samma insikt befriar dock också studenten i fråga från att eftersträva fullkomlighet, vilket kan ha en positiv påverkan på det bristande självförtroendet.
Stanna upp och tänk på vad det egentligen är som försenar arbetet. När du identifierar hindret kan du också bli av med det.
När de egna kraven och den självständiga arbetsledningen som examensarbetet kräver är i balans får kreativiteten ett större utrymme, vilket möjliggör framsteg mot målet att bli klar. Psykologen Totte Vadén har ingående behandlat föreställningar och tänkemönster i samband med examensarbeten i sin artikel ”Kun gradusta tulee liian iso (När masteruppsatsen blir ett monster) ”. Källuppgifterna hittar du längre ner på sidan.
Självständigt knogande – inte ensamt
Examensarbetet förutsätter förmåga till självständigt tänkande och självständig arbetsledning av en själv. Det betyder ändå inte att man behöver arbeta helt ensam. Tvärtom, respons från andra hjälper ofta att gestalta den egna förmågan och målen mer realistiskt. När man har en realistisk syn på vad som fattas eller behöver ändras eller tilläggas i examensarbetet är det enklare att arbeta vidare på det ett steg i taget. Alla skribenter råkar ut för stunder då allt går i baklås eller problem som man inte omedelbart kan lösa. Det viktigaste i den stunden är att man inte ger upp hoppet – problem är en oumbärlig del av kreativt arbete, och det går att komma över dem. Men om tron på den egna förmågan i den situationen börjar tryta, lönar det sig inte att isolera sig, sopa problemet under mattan eller tiga. Försök då istället med att fråga efter hjälp. Alla är värda hjälp, och det är ingenting att skämmas för, utan tvärtom, att be om hjälp visar både på styrka, mod och vilja att fortsätta kämpa. Framför allt tar du hand om dig själv, och du behöver då inte bära tyngden av allt själv.
Stöd till arbetsprocessen kan fås från olika håll
Man behöver som sagt inte vara eller förbli ensam med sina problem. Stöd kan du hitta till exempel från guider, från andra studenter, studiepsykologer/kuratorer eller studievägledare, eller via Studenthälsans tjänster.
Examensarbetet förutsätter förmåga till självständigt tänkande.
Gradutakuu (på finska) är en blogg som behandlar uppsatsskrivning. På Gradutakuu-sidorna kan man dessutom diskutera (på finska) om hur examensarbetet genomförs.
Studiepsykologerna ger handledning och råd
Studiepsykologerna ger studenter råd i olika frågor i anslutning till studierna. Till mottagningen kan man söka sig om en vill
- utveckla sina studiefärdigheter
- fundera på sina mål eller tankemönster kring studierna
- utreda andra frågor i samband med inlärning, studiemiljö eller orkande.
Fågor som kan behandlas på mottagningen är motivationsproblem, tentamensångest, tidsanvändning och svårigheterna i att göra en studie och i skrivningsprocessen. Också de som återvänder till studierna efter en paus kan behöva psykologisk studiehandledning. Tröskeln för att komma till studiepsykologens mottagning har gjorts så låg som möjligt. Även om samtalsämnena främst gäller studierna får de studerande stöd också i problem som har samband med andra livssituationer. OBS! Studiepsykologer är i dagsläget inte garanterade på varje lärosäte, men det brukar finnas någon form av motsvarighet, t.ex. en kurator, studievägledare eller ansvarig lektor/handledare. Börja alltså med att kontakta ditt eget lärosäte och fråga, så slussas du vidare till rätt instans.
Studenter stöttar varandra
Studenter kan också samla ihop egna stödgrupper där det är möjligt att diskutera frågor och känslor gällande examensarbetet. Efterfrågan på liknande grupper finns alltid, eftersom examensarbeten skrivs varje termin. Prova med att höra efter i olika kanaler i anslutning till dina studier, t.ex. via studentkårens eller ämnesföreningens emaillista, Whatsapp- eller Telelgram – grupper för din klass eller din/andra årskurser, skolans intranät eller grupper på sociala medier. När man delar erfarenheter med personer i samma situation känner man sig mindre ensam. Det ger ytterligare uppmuntran och stöd till arbetsprocessen.
Man behöver inte vara ensam i arbetsprocessen bara för att man skriver exjobbet själv.
Samverkan mellan olika tjänster tryggar säkerhetsnätet
Lärosätets resurser kan vara begränsade, så stöd utifrån kan också vara en lösning. Högskolestudenter kan i svåra livssituationer söka stöd hos Studenternas hälsovårdsstiftelse SHVS (Studenthälsan). Studenter kan kontakta SHVS gällande mindre akuta krissituationer också, t.ex när det hakar upp sig med examensarbetet. En annan utomstående aktör är vi, Nyyti ry. Vi erbjuder t.ex. handledning ut i arbetslivet i form av NyytiCoaching, samt kamratstöd i form av öppna, kostnadsfria och anonyma gruppchattar som behandlar temat i fråga. Du kan även diskutera ämnet i någon av våra slutna webbgrupper eller läsa om andra studenters erfarenheter via berättelser som vi publicerat.
Läs mera
Ekholm, K. 2002. Tee gradu. Verkkoajan tutkielmantekijän opas. BTJ Kirjastopalvelu. Helsinki.
Hakala, J. 2008. Uusi graduopas – Melkein maisterin entistä ehompi niksikirja. Gaudeamus. Tampere.
• Graduguiden erbjuder praktiska råd för dem som våndas över sin studie. Boken visar hur du kan spjälka upp gradun i små delprocesser. Genom att grabba tag i dem lyckas man kontrollera helheten och lärdomsprovet blir klart i vettig tid och med rimliga ansträngningar. Författaren har omfattande erfarenhet av arbete med lärdomsprov.
Hirsjärvi, S. & Remes, P. & Sajavaara, P. 2004. Tutki ja kirjoita. Tammi. Helsinki.
• Forska och skriv-boken ger svar på komplicerade problem med forskningsarbete. Boken är uppdelad i tre delar: den första är en introduktion till vetenskapsvärlden, den andra behandlar forskningsprocessen och den tredje publicering av vetenskapliga resultat.
Kinnunen, M & Löytty, O. (red.) 1999. Iso Gee – Gradua ei jätetä. Gummerus Kirjapaino. Jyväskylä.
Svinhufvud K. 2009. Gradutakuu. Tammi Oppimateriaalit. Helsinki.
Gradutakuu är en annorlunda graduguide. Gradutakuu hjälper dig att tänka igenom dina mål och utgångspunkter och att skriva ett för dig lämpat lärdomsprov. Boken inhämtar kunskap från modern forskning om skrivande och pedagogik, och innehåller ovärderliga anvisningar om läsning, uppsättning av mål och projektkontroll. Boken innehåller också behövlig grundinformation till exempel om referenser och centrala rättstavningsfrågor. Guideförfattaren har också en egen blogg (Gradutakuu, på finska).
