Sexualiteten är en del av vårt innersta väsen. Den innefattar bland annat könsidentitet och könsroller, sexuell läggning, erotik, lustkänsla och fantasier, sexuella relationer och reproduktion – det handlar alltså om en central del av den mänskliga erfarenheten. Hur vi förhåller oss till något så viktigt och intimt kan inte låta bli att påverka vårt totala välbefinnande. Tyvärr känner många ändå skam inför ett eller annat delområde av sin sexualitet.
Skam delas ofta in i två kategorier: god och dålig skam. Den goda skammen är kortvarig och styr oss mot vänligt och rättvist bemötande av andra i våra relationer. Dess evolutionära funktion är att förhindra att individen överges av gemenskapen och utsätts därmed för livsfara. Däremot är den dåliga skammen långvarig, och den gör att vi känner oss bedrövliga och värdelösa, till och med fullkomligt odugliga. Skamkänslan skiljer sig från den närbesläktade skuldkänslan just genom sin intensitet och omfattning: skulden riktar sig mot en specifik, avgränsad handling, medan skammen riktar sig mot oss själva, vårt väsen och vår mänsklighet. Det är svårt att leva med en konstant känsla av skam, och det är därför viktigt att försöka hantera och lätta sina skamkänslor.
Olika grader av skam – olika sätt att hjälpa
Lindriga och svåra skamkänslor kräver ofta olika former av behandling. All skam har ändå en sak gemensam, nämligen att den avtar genom att prata; genom att dela med sig av sina erfarenheter och tankar i en trygg omgivning, genom att bli mottagen och uppskattad just sådan man är, med alla sina sidor. Lindriga skamkänslor kan bli lättare redan genom ett öppet samtal med en vän, familjemedlem eller partner. En godkännande blick och ett varmt bemötande kan redan i sig göra under.
Om skammen inte lättar efter samtal, eller om det rent av känns omöjligt att prata om saken med någon närstående, kan det löna sig att söka professionell hjälp. Beroende på situationen kan en kvalificerad hjälpare vara till exempel sexualrådgivare eller sexualterapeut, psykoterapeut, psykolog, hälsovårdare eller läkare. Av dessa är sexualrådgivare och sexualterapeut inte yrkesbeteckningar som skyddas av Valvira, utan fortbildningar som är tillgängliga för ett antal olika utbildningsbakgrunder. Många professionella inom vården kan ha flera olika behörigheter, till exempel har vissa psykoterapeuter också utbildning till sexualterapeut. Den som är utbildad i sexologi har förståelse och kunskap om sexualitet och könens mångfald, och är van vid att diskutera dessa teman på ett naturligt och finkänsligt sätt. Sådan kompetens kan vara särskilt värdefull för klienter som tillhör en sexuell minoritet eller könsminoritet.
En sexualrådgivare eller sexualterapeut kan hjälpa med lindrig och medelsvår skam
I lindriga eller medelsvåra fall, där den sexuella skammen stör livet utan att ständigt fjättra det, kan det räcka med några möten med en sexualrådgivare eller sexualterapeut. Inom sexologin tillämpas den så kallade PLISSIT-modellen (eng. permission, limited information, spesific suggestions, intensive therapy) där en sexualrådgivare huvudsakligen arbetar med att ge tillåtelse (till att prata om sexualitet) och tillhandahålla begränsad information, medan specifika åtgärder och intensiv terapi är sexualterapeutens område.
Sexualrådgivning är kanske för läsaren det mest främmande av begreppen, så jag kommer först att berätta mer om vilken typ av saker sexualrådgivning kan hjälpa med. Sexualrådgivning handlar om kortvarig (cirka 1-5 sessioner) och processinriktad samtalshjälp. Beroende på klientens behov kan olika teman behandlas, till exempel sexuell olust, interaktionsproblem i relationer, självkänsla och identitet, kroppsbild eller andra utmaningar relaterade till sexualitet i olika livssituationer. Rådgivningssamtalen handlar ofta om vad som är normalt och acceptabelt. Sexualrådgivarens öppna och positiva förhållningssätt till klienten och hens sexualitet, liksom den multidisciplinära kunskapen som rådgivaren har om ämnet, kan hjälpa till med att lindra skam som är relaterad exempelvis till sexuell läggning, könsidentitet, kroppen och dess funktioner eller olika preferenser och fantasier.
I sexualterapi kan dessa teman behandlas mer ingående och under en längre tidsperiod (terapin omfattar vanligtvis cirka 5-20 sessioner). Sexualterapi är en terapiform som kombinerar många olika discipliner och strömningar inom psykoterapin. Olika metoder kan tillämpas på olika sätt beroende på klientens behov och terapeutens utbildningsbakgrund och referensram. Beroende på situationen kan terapin till exempel behandla barndoms- och ungdomsupplevelsernas effekt på klientens sexualitet och relationer, olika tankemönster och antaganden relaterade till sexualitet, eller försöka hitta konkreta lösningar på aktuella problem med sexualiteten.
Ibland räcker varken rådgivning eller terapi till för att få slut på en djupsittande känsla av skam. I sådana fall kan rådgivaren eller terapeuten hänvisa klienten exempelvis till en psykoterapeut med erfarenhet av att behandla skam, som kan hjälpa klienten att hantera svåra och långvariga skamkänslor. Långvarig psykoterapi är särskilt motiverad om klienten har en bakgrund av sexuella trauman.
Avslutning
Även om sexualiteten kan vara förknippad med mycket smärtsamma skamupplevelser, är det betydligt lättare att förhålla sig till sin sexualitet om de svåra känslorna behandlas. En befriad sexualitet kan vara en stor resurs och källa till mycket glädje i livet. En människa som känner och accepterar sig själv kan dra nytta av sexualitetens kraft och leva ett njutningsfullt liv på det sätt hen vill.
Litteratur
Bildjuschkin, Katriina (toim.): Seksuaalikasvatuksen tueksi. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos, 2015.
Gilbert, Paul (1997). The evolution of social attractiveness and its role in shame, humiliation, guilt and therapy. British Journal of Medical Psychology, 70(2), 113-147.
Malinen, Ben: Elämää kahlitseva häpeä. Kirjapaja 2010.
Ritamo, Maija; Ryttyläinen-Korhonen, Karti; Saarinen, Saana (toim.): Seksuaalineuvonnan tueksi. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos, 2011.
Santalahti, Tarja; Lehtonen, Mika: Seksuaaliterapia. PS-kustannus 2016.
Om skribenten
Skribenten är universitetslärare och doktor i teknik, och blir klar med sin sexualrådgivarutbildning i december 2021. Skribenten studerar också finska språket och psykologi på Helsingfors universitet.