Dagen för psykisk hälsa bland studerande ordnas på torsdag 22.4. Under årets kampanj #VärdHjälp bryter vi hinder för att söka hjälp.
Syftet med den årliga kampanjen är att väcka diskussion om studerandes mentala hälsa och bjuda in alla till att arbeta för mental hälsa. Den drivande kraften bakom kampanjen är Nätverket för studerandes välmående, som samordnas av Nyyti ry. Stiftelsen för forskning av studier och utbildning Otus är medlem i nätverket.
Enligt undersökningar är det viktigt att fästa särskild uppmärksamhet vid studerandes mentala hälsa. Under koronapandemin har studerandenas situation försämrats på ett oroväckande vis, och många har varit i behov av hjälp redan innan undantagsperioden. I den här bloggen belyser vi genom forskningsresultat de verkningar som undantagstillståndet haft på såväl gymnasie- och yrkesskolestuderande som högskolestudenter.
Över hälften av högskolestudenterna kände sig deprimerade eller ensamma förra våren
En internationell enkät riktad till högskolestudenter i våras visar att undantagstillståndet prövade studenternas välbefinnande. Nästan en femtedel av studenterna uppgav att de haft depressions- eller ångestsymtom största delen av eller hela tidsperioden. Mer än hälften hade känt sig deprimerad åtminstone en del av den senaste veckan, och bara ett fåtal uppgav att de känt sig mestadels avslappnade och lugna.
Undantagsperioden framhävde också upplevelsen av ensamhet. Ungefär en av fyra studenter svarade att de känt sig ensamma största delen av tiden. Många hade minskat kontakten med nära och kära, och förändringarna i kontakt med vänner och andra närstående påverkade också studenternas mentala hälsa. Män, icke-binära och långtidssjuka löper större risk än andra – de hade redan färre relationer än andra innan pandemin, och de minskade ännu mer under undantagsperioden.
Det är dock värt att uppmärksamma att största delen av studenterna aktivt höll kontakt med sina nära och kära och deltog i sociala aktiviteter. Regelbunden kontakt med närstående tycktes skydda inte bara från ensamhet utan också från allvarliga depressionssymptom. (Sarasjärvi & Vuolanto 2021)
Undantagstillståndet har belastat gymnasie- och yrkesskolestuderande
Största delen av gymnasie- och yrkesskolestuderandena har upplevt att studierna under undantagsperioden varit mer mentalt påfrestande än normalt, och för många har fått förvärrade problem med utmattning. Detta framgår i en färsk rapport från NCU. Många studerande har också haft svårt att frånskilja studier och fritid, vilket de upplevt som stressande och belastande. (Goman et al. 2021.)
Gymnasie- och yrkesskolestuderande har inte fått i alla avseenden tillräckligt stöd under distansundervisning, och det har funnits problem med att ordna studerandevården (Goman et al. 2021). Skolornas lärar- och stödpersonal är mycket bekymrad över studerandenas stödbehov.
Undantagsperioden har också påverkat studerandenas gemenskap och delaktighet negativt. Framför allt förstaårsstuderande och studerande som varit ensamma före pandemin löper störst risk att lämnas utanför skolgemenskapen. (Owal Group Oy 2021.)
Studerandes psykiska problem och behov av hjälp ökade redan innan pandemin
Problem med den mentala hälsan har ökat hos gymnasie- och yrkesskolestuderande (Enkäten Hälsa i skolan 2017 & 2019). Enligt enkäten Hälsa i skolan upplevde 15 procent av yrkesskolestuderandena och nästan en femtedel av gymnasiestuderandena på första och andra året depressionssymptom.
De flesta högskolestudenter har haft hyfsade mentala resurser före pandemin, men en växande grupp studenter har en oroande nivå av mental ohälsa. Många har inte heller tillräckligt med diskussionsstöd. (Se Opiskelijabarometri 2019 och KOTT 2016).
Studerandes tillgång till vård måste underlättas – Terapigaranti skulle förbättra jämlikhet och tillgång till vård
Inom forskningen vet man att en studerande som lider av en psykisk störning inte är ensam. Vem som helst kan i något skede av livet behöva hjälp med sin mentala hälsa och sina krafter, även om de flesta studerande verkar må hyfsat bra. Tillgången till vård måste därför säkerställas i alla skeden av livet där psykiska problem förekommer.
Särskilt pandemiperioden har prövat studerandes välmående. De studerande som har haft psykiska störningar innan pandemin bör ges särskild uppmärksamhet. Förändringar i vardagen kan ha mycket långtgående effekter. Undantagsperioden kan mycket väl antas ha försämrat situationen för de studerande som det gick bra för under normala omständigheter. Stressfaktorerna som iakttogs i våras kan ha kumulerats och blivit kroniska, och ensamhet kan ha ökat.
Ett viktigt sätt att garantera tillgången till mentala hälsovårdstjänster är utvecklingen av initiativet för terapigaranti. Idén med terapigarantin är att garantera alla snabb tillgång till psykoterapi eller annan psykosocial terapi efter det första besöket på en hälsovårdscentral. Genom terapigarantin kan också jämställdheten förbättras. Läs mer om terapigarantin.
Det är viktigt att alla som behöver hjälp lätt kan nå den – och kan känna sig värda hjälpen. När stöd behövs, finns hjälp att få i olika former. Det viktigaste är att man inte blir ensam med sina bekymmer. Olika instanser som erbjuder studenter och unga vuxna stöd i olika utmaningar finns listade på Nyytis webbplats enligt ämnesområde.
Källor
Kouluterveyskysely (2019 & 2017)
Korkeakouluopiskelijoiden terveystutkimus (2016)
Jani Goman, Mira Huusko, Kati Isoaho, Anu Lehikko, Jari Metsämuuronen, Niina Rumpu, Hannele Seppälä, Salla Venäläinen & Carola Åkerlund (2021): Poikkeuksellisten opetusjärjestelyjen vaikutukset tasa-arvon ja yhdenvertaisuuden toteutumiseen eri koulutusasteilla. – Arviointihankkeen osa III: Kansallisen arvioinnin yhteenveto ja suositukset.
Owal Group Oy (2021): Koronavirusepidemian vaikutukset toisen asteen koulutukseen.
Lämna ett svar