När vi står inför en utmanande situation, är det helt naturligt att vara spänd och nervös. Nervositet är inget vi ska behöva avvisa eller skämmas över. Ändå tänker vi i vår kultur ofta, att det är något som inte borde synas. Det ger en missvisande bild av att ingen skulle vara nervös, även fast majoriteten av oss emellanåt är det. Hela 70% av finländarna, upplever scenskräck eller nervositet i samspel med andra.
Vakenhet förbereder för situationen
Ofta tror vi att nervositet automatiskt förutsätter en dålig prestation. Men lagom mängd nervositet tillhör egentligen en god prestation, eftersom det ökar vår vakenhet och förbereder oss för den kommande situationen. Kroppen och sinnet ställs in för att möta utmaningen och höjer prestationsförmågan.
Vakenheten aktiverar vårt sympatiska nervsystem. I kroppen kan det kännas som ökad hjärtfrekvens, d.v.s. ökad puls, korta och snabba andetag eller svettiga och skakiga händer.
Det är naturliga reaktioner, men som ofta känns skrämmande. Många av oss reagerar på dessa genom att bli nervös. Vi är rädda för att avslöja att vi rodnar, svettas eller skakar. Vår osäkerhet och tankar av att misslyckas, kan förstärka de kroppliga reaktionerna ytterligare.
Känn efter var nervositeten känns
Det skulla vara bra att lära känna sin nervositet. Hur känns nervositeten i olika delar av kroppen? Upplever du känslorna innan en nervös situation, under eller efteråt? När vi lär oss att identifiera våra känslor, kan vi lära oss att acceptera dem som naturliga reaktioner och hitta passande verktyg som hjälper till att slappna av.
Scenskräck är individuellt
För många är scenskräck en bekant upplevelse. Kortvarig press kan vara nyttigt och bra. Men när nervositeten hindrar oss från att prestera alls och börjar begränsa vårt liv, är det ett problem.
Vanligaste fysiska symptom av scenskräck kan vara desamma som vid övrig nervositet. D.v.s. ökad puls, rodnad, svettningar och skakningar. Vi kan också uppleva oss själva som rastlösa. En del har svårt att släppa ångestfyllda tankar om att ens egna prestation misslyckas. Andra har istället svårt att koncentrera sig, då tankarna snurrar åt flera håll samtidigt.
Den individuella upplevelsen blir tydlig när vi talar om nervositetens tidpunkt. En del är mycket nervösa vid förberedelserna innan ett framträdande. Andra är som nervösast i själva framträdandet och som kanske avtar mot slutet. Några är spända och nervösa under hela framträdandet, ända till slutet, men som efteråt lugnar sig. Sedan finns det dem, som upplever nervositet som starkast efter framträdandet, när allt är över. Ofta handlar det om överdriven självkritisism.
Mer på webben
Nervositet, https://www.yths.fi/sv/halsokunskap/mental-halsa/nervositet/ SHVS (Studenternas Hälsovårds Stiftelse)
Ångest och nervositet, https://www.aalto.fi/sv/tjanster/angest-och-nervositet Aalto Universitet
