Lika som med fysisk hälsa, kan även psykisk hälsa ibland vara sämre. Psykiska utmaningar och svårigheter är vanliga och drabbar nästan alla av oss, någon gång i livet. Då kan vi ha sådana symptom, som tillfälligt försämrar vår funktionsförmåga.
Vanliga psykiska symptom är stress och sömnsvärigheter. Kortvarigt försämrat välmående är helt normalt, som till exempel vardagliga reaktioner som sorg vi upplever när vi förlorat någon nära.
När vi haft långvariga symptom i den grad, att det har stora negativa konsekvenser på funktionsförmågan och vardagslivet, kan det vara frågan om en psykisk störning/sjukdom. Psykiska störningar är diagnotiserade sjukdomar, som baserar sig på medicinsk undersökning och bedömning.
Vid diagnotisering av psykiska sjukdomar, används två olika system för klassifiering av sjukdomar. Dessa är Världshälsoorganisationens ICD-system och den Amerikanska psykiatriförbundets DSM-diagnoskriterier.
Av studeranden, lider var femte man och mer än var tredje kvinna, av psykisk ohälsa. Symptom uppträder ofta för första gången i tonåren. Cirka hälften av vuxna som lider av psykiska sjukdomar har symptom som uppstått före 14-års ålder och uppskattningsvis, tre av fyra fall före 24 års ålder.
Behandling av psykiska sjukdomar och attityd mot psykisk ohälsa
Tidig identifiering och behandling av psykisk ohälsa är viktigt, för att upprätthålla livskvaliteten och minska eventuell skada orsakad av sjukdomen. Att söka hjälp och stöd är inget att skämmas över, utan något du ska göra när du, själv eller någon närstående är orolig.
Studenthälsovårdsstiftelsen SHVS ansvarar för den mentala hälsovården för universitets- och högskolestudenter: http://www.yths.fi/. Andra studenter kan vända sig till sin egen kommuns studenthälsovårdstjänser eller psykiatriska tjänster.
Behandlingen av psykiska störningar planeras alltid individuellt. De vanligaste behandlingsformerna kan delas in i biologiska och psykosociala behandlingar. Den biologiska behandlingen är ofta läkemedelsbehandling. Psykosocial behandling innefattar t.ex. samtalsstöd, psykoterapi och olika rehabiliteringsmetoder för att stödja funktionsförmågan. Kombinationen av medicinering och psykosocial behandling har visat sig ge goda resultat.
Vi kan rehabiliteras och återhämta oss även från allvarliga och långvariga psykiatriska sjukdomar, även om det ofta är en lång process. Livet med psykisk ohälsa kan ändå vara lika varierande och meningsfullt som ett liv utan.
Vid rehabilitering, är andra människors- och omgivningens attityd till psykisk ohälsa relevant. Vi kan känna oss rädda och det kan vara svårt att möta någon som lider av en allvarlig psykisk sjukdom. Kunskap om psykisk ohälsa minskar på fördomar och främjar attitydförändringar. Vi alla har ett gemensamt ansvar för förändringen av attityden.
Psykoser
Med psykos menar man ett tillstånd där vår verklighetsuppfattning är svag och vi har stora svårigheter med att skilja på det som är verkligt och inte. Symptom på en försvagad verklighetsuppfattning är ofta vanföreställningar (inbillningar) och hallunicationer.
Schizofreni är den vanligaste psykotiska sjukdomen. Det är en allvarlig och mångfacetterad psykiatrisk sjukdom, som ofta börjar i ung vuxen ålder. Det kännetecknas av osammanhängande tankar, brist på emotionellt uttryck och konstigt beteende. Schizofreni är förknippat med tillbakadragande och isolering och patientens sociala funktion försämras avsevärt.
Schizofreni drabbar cirka 1% av befolkningen.
Andra psykotiska sjukdomar kan vara t.ex. illusionssjukdom, kortvarig psykos och schizoaffektiv sjukdom. Användningen av droger eller fysisk sjukdom, såsom demens, kan också utlösa psykotiska symptom.
Substansmissbruk
Substansmissbruk är diagnostiskt en psykisk sjukdom. Missbruket kan utvecklas till olika ämnen och droger som t.ex. alkohol, cannabis, opiater, amfetamin och bensodiazepiner.
Vanliga symptom vid drogberoende, är ett okontrollerbart sug och tvångsmässig användning av något ämne. Det kan också vara svårt att kontrollera initiering eller avslutandet av användning. Ofta fortsätter missbruket trots de sociala-, ekonomiska- och hälsorisker som det orsakar. Långvarit missbruk kan isolera oss från hobbyn, relationer, studier och arbete. Vi slutar också sluta ta hand om oss själva.
Substansmissbruk leder ofta till ett fysiologiskt beroende. Då ökar vår tolerans för olika ämnen och dess effekter. När vi slutar använda droger, kan vi känna abstinens. Dessa symptom får ofta en person att fortsätta missbruka. Oförmåga att känna igen eller erkänna symptom och skador av missbruk, kan försvåra och hindra oss från att söka hjälp.
Det uppskattas att det finns cirka en halv miljon alkoholanvändare i Finland som överskrider riskgränserna för tung alkoholkonsumtion. Cirka fyra procent av befolkningen har ett alkoholberoende. Det finns inga exakta uppgifter om antalet narkotikamissbrukare, men det uppskattas att mellan 0,55% och 0,9% av 15-64-åringarna i landet, är problemanvändare av amfetamin och opioider.
Mer på webben
- Psykporten: https://www.mielenterveystalo.fi/sv (Mielenterveystalo)
- Mielenterveys- ja päihdeongelmien varhainen tunnistaminen: http://docplayer.fi/1087297-Mielenterveys-ja-paihdeongelmien-varhainen-tunnistaminen.html
- Psykiska sjukdomar: https://www.1177.se/Dalarna/sjukdomar–besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/ (1177-Vårdguiden)
