Det är svårt att skapa allmänna definitioner på kärlek. Såsom alla andra känslor, är också känslorna i samband med mänskliga relationer och kärlek individuella. Många relationer börjar med att vi blir förtjusta och förälskade. Varför förälskar vi oss i någon? Den andra personen charmar utseendemässigt, med sin personlighet eller med något vi inte riktigt kan sätta fingret på.
Förälskelse blandas ofta ihop med känslan av att livet är perfekt och tillfredställt. Den andra får oss att känna oss fullkomliga, hela och lyckliga. Alltid kan vi inte ens förklara för oss själva, varför och vad vi älskar hos den andra. Tur så behöver vi inte det heller, utan vi kan njuta av förälskelsefasen. Förälskelse är en fantastisk och viktig sak som väcker viljan av att vara tillsammans.
I ett hållbart förhållande varar kärleken även när förälskelsefasen är över. Till äkta kärlek tillhör omsorg, ansvarskänsla och respekt. Kärleken är också en fråga om vilja. Viljan att älska en annan människa oberoende av fel och brister och uttryckligen på grund av att människan är halvfärdig och inte perfekt. Förväntningarna på förälskelsen och partnern kan ibland vara överdimensionerade. Då söker vi ofta tillfredsställelse till livet via vår partner.
Ansvar för vår egen lycka
Förväntar vi oss att vår partner är det enda som gör oss lyckliga, kommer vi på lång sikt bli besvikna. Tanken av att den andra gör oss lyckliga resten av livet, är missvisande. Vi alla är ansvariga för vår egen lycka, även i parförhållanden.
Grunden till en hållbar relation är en god kontakt med oss själva, våra egna känslor och behov. Då uppstår inga förväntningar på att partnern löser problemen och gör livet perfekt. När vi känner oss själva, kan vi på ett bättre sätt uttrycka våra känslor och behov till vår partner. Då ligger inte hela ansvaret på endast någons axlar, utan båda mår bra utav kompromisser samtidigt som vi tar hänsyn till våra egna behov och känslor.
I ett hållbart förhållande är båda partnerna lyckliga både tillsammans och som ensamma.
Förändringar hör till förhållandet
Parförhållandet börjar ofta med att vi som par känner en stark känsla av förälskelse. Första tiden kallas för ett symbiotiskt skede. Det behövs för att skapa en gemensam grund men det hör till saken att skedet viker undan med tiden. Frigörelse från symbiosen kan innebära den första krisen i parförhållandet.
Vår relation är ett förbund mellan oss partner. Den förändras ständigt och det är då vi tillsammans behöver kunna reda ut dessa. När det uppstår perioder av besvikelse och främlingsskap, är det viktigt att också kunna vara åtskiljda.
Hur väl relationen lyckas, påverkas väsentligt av förmågan att lösa konflikter och hur förväntningarna och verkligheten möts. Partnerskap innebär sist och slutligen en realistisk kärlek – ett förhållande där två jämlika vuxna respekterar varandra, även våra likheter och skillnader.
Parförhållandet påverkas av våra jagföreställning, självkänsla och interaktionsfärdigheter. Överlevnadskonsterna som vi lärt oss i vår barndom och ungdom och sätten att uttrycka våra känslor följer också med in i parförhållandet. Medvetenheten om detta hjälper att bygga upp ett parförhållande som är konstruktivt och som utvecklas.
Gräl
Efter förälskelsefasen börjar vi anpassa oss till det gemensamma livet. Utredning av meningsskiljaktigheter genom att gräla, visar att vi på allvar arbetar för försoning. Gräl är således inte skadligt för parförhållandet.
Det sägs att när vi slutat gräla, är när vi borde vara oroliga. Då kan det förekomma maktutövning i förhållandet eller så har förhållandet redan tagit slut. Undvikande av gräl kan till slut dra oss ifrån varandra. Gräl är ett tecken på att båda vågar föra fram och hålla fast vid frågor som är viktiga för oss, oberoende av den andras motstånd.
När vi grälar, är det viktigt att lyssna och ge den andra möjlighet till en egen åsikt. På detta sätt borde vi hitta en lösning som fungerar för båda. Ömsesidiga åtgärder hjälper oss att också efter ett gräl, hitta tillbaka till en behaglig samvaro.
Utmaningar med att bygga upp ett förhållande
Till ett parförhållande hör många uppgifter. Utmaningar kan uppstå när vi:
- frigör oss från barndomens familj och binder oss till ett förhållande
- bygger upp gemenskap och intimitet så att båda bevarar den egna avskildheten och privatliv
- skapar och upplever vi-anda och gemenskap
- hittar gemensamma stunder och närhet på tu man hand, vid sidan av våra egna intressen och vänner
- balanserar mellan närhet och avskildhet utan att underkasta oss och lever på den andras villkor
- möter motgångar och hanterar förändringarna så att de befäster relationen i stället för att bryta ner den
- fritt uttrycker våra känslor och åsikter utan rädsla för att bli övergiven
- respekterar och värdesätter den andras och vår egen sexualitet
- upprätthåller ett angenämt sexliv
- bevarar vår humor och vårt intresse
- tar hand om relationen och satsar på den
- finner tröst och tröstar och uppmuntrar den andra
- bevarar romantiken och drömmarna och beaktar viktiga bemärkelsedagar
- ställs inför äktenskap och föräldraskap
Förhållandet utvecklas när vi klarar av motgångarna och utmaningarna och tryggheten och förtroendet ökar i relationen. Då uppkommer inga stora risker när någon av oss partner utvecklas och förändras. Båda får växa och utvecklas som individer.
Läs mer
- Känslor och relationer: https://www.vaestoliitto.fi/sv/sexualitet/sexuell-halsa/unga-och-sexuell-halsa/kanslor-och-relationer/ (Väestöliitto)
- Människorelationer och växelverkan: https://www.google.com/url?client=internal-elementcse&cx=014756174250893713323:gqjy0p9waqs&q=https://mieli.fi/sv/f%25C3%25B6rstasidan/psykisk-h%25C3%25A4lsa/m%25C3%25A4nniskorelationer-och-v%25C3%25A4xelverkan&sa=U&ved=2ahUKEwid052Jr43wAhXxBxAIHQcADCgQFjAGegQIBBAB&usg=AOvVaw3mXgDXZzjHwLkJlFW7GwLb (Mieli ry)
- Sexualitet: https://www.vaestoliitto.fi/sv/sexualitet/ (Väestöliitto)