Prokrastinering
Sammanfattning
Läs hela artikeln nedan.
Prokrastinering ökar stress
Prokrastinering, det vill säga att skjuta upp eller fördröja starten av en uppgift, är mycket vanligt inom många områden i livet. En uppgift förblir ogjord, även om man vill slutföra den och vet att den är viktig. Detta skapar utmaningar för tidsplanering.
Prokrastinering skiljer sig från vanlig uppskjutning genom att den ökar stress och höjer ångestnivån. Ju längre en uppgift skjuts upp, desto svårare blir det att börja.
I studielivet handlar prokrastinering ofta om att läsa till tentor och skriva uppsatser. Många skjuter också upp att söka sommarjobb eller att ta viktiga kontakter.
Benägenheten att skjuta upp saker varierar beroende på uppgiftens typ: för vissa är det svårast att börja en uppsats, medan andra har störst problem med att börja plugga till en tenta. Även roliga aktiviteter kan vara svåra att påbörja om de är förknippade med osäkerhet och rädsla för att misslyckas.
När handlar det om prokrastinering?
Prokrastinering handlar om att:
- Du upprepade gånger skjuter upp samma uppgift.
- Du känner ångest över att saker inte går framåt.
- Uppskjutandet involverar olika aktiviteter, såsom:
- Att först göra mindre, icke-brådskande uppgifter ("Jag kollar bara detta först")
- Att vänta på inspiration
- Att ägna sig åt ersättande aktiviteter som kunde vänta (städa, träna eller något annat som ger en ursäkt att skjuta upp starten)
Prokrastinering skiljer sig från lathet. Lathet orsakar inget lidande, medan prokrastinering ökar stress och ångest. Lathet kan däremot vara njutbart och avslappnande.
Varför skjuter vi upp saker?
Den främsta orsaken till prokrastinering är den ständiga kampen mellan långsiktiga belöningar (som att slutföra en uppsats) och kortsiktiga belöningar (som att göra något roligt). Ofta vinner den omedelbara belöningen och tillfredsställelsen i denna kamp. Prioriteten blir då den enklaste uppgiften eller den mest njutbara aktiviteten, som att titta på YouTube-videor. Dagen fylls därför med snabba uppgifter som ger direkt belöning och tillfredsställelse.
Vi motiveras också lättare av uppgifter där vi vet att vi kommer att lyckas. Ju mer utmanande en uppgift är, desto svårare är det att ta tag i den eftersom den innebär tvivel och rädsla för att misslyckas. Därför väljer vi ofta en enklare uppgift som ger en känsla av framgång. Svårare uppgifter, som att skriva en uppsats, skjuts ständigt upp.
Nästan alla skjuter upp saker
Studier visar att 90 % av amerikanska studerande kämpar med prokrastinering, och ungefär hälften lider av dess konsekvenser. Nästan en tredjedel av befolkningen beskriver att prokrastinering orsakar obehagliga känslor. Tendensen att undvika uppgifter har inget att göra med minne eller intelligens.
Prokrastinering är vanligare bland högskolestuderande än i befolkningen i stort. Högre studier innebär flera faktorer som ökar risken för prokrastinering: frihet i studierna, stora uppgifter där tidsuppskattning kan vara svår, en kritisk akademisk miljö samt brist på omedelbart stöd eller feedback när det behövs.
Tendensen att prokrastinera kan också förstärkas av svartvitt tänkande, höga krav, idealism och perfektionism.