Somliga kallar det woke, jag kallar det att vilja vara hygglig

3.3.2025

De flesta som står på tröskeln till nya sammanhang – såsom de första stegen in i arbetslivet, inför en arbetsintervju eller första dagen på nya jobbet upplever en viss spänning. Hur kommer jag tas emot? Vem kommer jag att jobba med? Hurdan är stämningen? Inom QueerMieli-projektet har vi även stött på en oro bland många lhbtiqa+-studerande när det gäller praktikperioder.

För den som i olika avseenden skiljer sig från normer i samhället, kan spänningen inför arbetslivet vara ännu större, i synnerhet om man tillhör en minoritet som ofta utsatts för diskriminering. Särbehandling kan handla om till exempel

• mikroaggressioner, alltså ord eller handlingar som förstärker känslan av utanförskap. Ofta handlar det om välvilliga kommentarer eller uppriktig men lite oeftertänksam nyfikenhet, som upprepar stereotypier och fördomar;
• brister i tillgängligheten, till exempel gällande hjälpmedel eller trygga wc- och omklädningsutrymmen;
• förminskande attityder, ifrågasättande av allas rätt till jämlikt bemötande, fördomar eller hatprat;
• direkt eller indirekt diskriminering och olika former av våld.

Teknikens akademiker (TEK) frågade i sin studerandeundersökning 2021 om oro inför arbetslivet. Bland regnbågsstuderande var 68 % oroade över hurvida de skulle klara sig i arbetet. 46 % oroade sig för att utsättas för diskriminering. Motsvarande andel bland övriga studerande var 42 % respektive 12 %.

Minoritetsstress innebär ett kroniskt stresstillstånd på grund av kontinuerliga erfarenheter av diskriminering, rädsla för diskriminering och utanförskap. Så småningom riskerar man själv internalisera omgivningens fördomar och att ständigt vara på sin vakt. Det kan innebära att man normaliserar erfarenheter av diskriminering eller exkluderande handlingssätt. Man kanske drar sig undan sociala situationer eller är spänd redan när man träder in i dem, eftersom man lärt sig anta ett negativt bemötande. Minoritetsstress kan i förlängningen inverka negativt båda på den psykiska och den fysiska hälsan (Duodecim, 2021) i form av till exempel depression, användning av rusmedel eller högt blodtryck. Lyckligtvis kan minoritetsstress också lindras (Kompetenscentrum för könsmångfald) och förebyggas.

Jämlikhet i arbetslivet är allas ansvar

Många arbetsplatser har en atmosfär som uppskattar mångfald och viljan att ta tag i saken, när något behöver förbättras. Ibland känns det som en självklarhet för hela arbetsgemenskapen, ibland är det ett resultat av ett aktivt jämlikhetsarbete. På andra håll är det inte så, även om jämlikhetsarbetet i många fall är lagstadgat.

För att arbetet för jämlikhet och inkludering verkligen ska fungera är det viktigt att det omfattar alla på arbetsplatsen. Det räcker inte med att ansvaret överlåts åt särskilt engagerade kolleger som utarbetar planer och deltar i utbildningar. Utbildningar för alla kräver både tid och ibland även tvång. På många håll är vi beredda att göra den investeringen när det gäller till exempel brandskydd och datasäkerhet. Varför inte när det gäller tryggare möten – både med kolleger, studerande, kunder och patienter?

Den goda viljan behöver dessutom synliggöras genom inkluderande kommunikation, för att stöda tilliten bland dem, vars förtroende för andra har blivit skadad av minoritetsstress, ofta i helt andra sammanhang.

Slutligen måste de löften som uttalas i planer och principer för trygga utrymmen verkligen infrias, för att de ska ha någon betydelse. Och det är ofta lättare sagt än gjort, tvärtom är det ganska sannolikt att vi gör många misstag på vägen. Men det är mänskligt och tillåtet att lära sig efterhand. Det viktiga är ingen behöver kämpa ensam.

Allt det här finns till för att du ska känna dig sedd, bemött och tagen på allvar. Oavsett det handlar om kön, sexuell läggning, funktionsförmåga, hudfärg, neurodiversitet, samhällsklass, kulturell bakgrund, övertygelse, språk, utseende eller någon annan egenskap. Det har betydelse för din hälsa – både när du går till ditt jobb eller din praktikplats eller när du är ledig. Det spelar roll när du själv behöver använda olika tjänster.

Insikterna från ett tryggare arbetsliv kan hjälpa oss att även i det privata bli bättre på att lära känna och ta vara på någon vi verkligen bryr oss om, eller våga ställa upp för okända som vi ser behöver hjälp. Den attityden – som på senaste tiden ofta kallats woke – handlar i praktiken om att vilja försöka vara en hygglig människa, som bryr sig om att hens handlingar har betydelse för andras välmående.

Anders Huldén
Skribenten är projektchef för QueerMieli-projektet.